I det här spelet färdas man i en havsmiljö som påminner starkt om den svenska skärgården, med öar, vikar, grund och små kobbar. På sin resa möter man många färgstarka karaktärer som vill ha hjälp med stora och små uppdrag. Vissa vill att man ska söka efter saknade föremål, andra att man ska hjälpa dem transportera varor eller personer eller hjälpa dem med något annat uppdrag som de inte har resurser nog att kunna genomföra själva.
Genom att lösa uppdrag får man loot, ofta i form av extra equipment, som man kan använda för att förbättra sina stats. Utrustningen påverkar framförallt det skepp man färdas i och kan till exempel göra det snabbare, göra det möjligt att bära tyngre saker eller helt enkelt göra utseendet roligare. Genom att kombinera saker på ett strategiskt sätt kan man lösa knepigare uppdrag och därmed vinna olika achievments. Man kan också hitta utrustning som underlättar för ens karaktär, till exempel ett fiskespö som gör att man kan äventyra längre utan att bli hungrig, eller en dykardräkt som öppnar upp möjligheten att ta sig ner till havsbottnen för att lösa djupgående uppdrag.
Självklart talar jag inte om något annat spel än det klassiska Bygg båtar med Mulle Meck, ett familjeäventyr från 6 år som gavs ut av Levande böcker år 1998. Trots att spelet har dryga 12 år på nacken och en målgrupp som är lätt att ringakta finns det starka likheter med moderna rollspel som Dragon Age eller World of Warcraft.
En fråga kvarstår däremot: är det här ett bra spel?
Jag skulle säga att Bygg båtar med Mulle Meck är ett föregångsspel för sin tid. Spelaren ställs inför svårigheter såsom väder, vind och djup som direkt påverkas av de egenskaper spelarens båt har. Valet av grundskrov och utrustning får påtagliga konsekvenser för hur enkelt man kan klara uppdragen i spelet, vilket är något som saknas i flera moderna spel av samma slag. Mindre underhållande är vissa inbyggda slumpmoment, som till exempel att hunden Buffa ibland blir sjösjuk och tvingar Mulle att vända hem. Dessa inslag verkar oundvikliga och bidrar inte med någonting annat än att man ofta är tvungen att göra upprepade försök att resa samma sträcka.
Karaktärerna i spelet är av varierande slag. Några av dem är mycket underhållande, till exempel den klantiga Stockholmaren med sin yacht och mobiltelefon eller den amerikanska författaren som behöver hjälp att samla material till sin nya bok. Andra karaktärer är dessvärre mindre bra förebilder, till exempel Mulles vän Doris Digital. Doris är en vän från cyberspejs som enbart kommunicerar med Mulle via radioanrop, och hon dras med ett starkt shoppingberoende som jag anser är ganska olämpligt i den här typen av spel. Det händer vid flera tillfällen att hon beställer massor av saker från internet som hon senare inser att hon inte hade någon användning för, därför att hennes trädgård är för liten eller för att hon inte ens äger någon båt. Dessa prylar skickar hon därför till Mulle istället.
Överlag skulle jag säga att det här spelet är underhållande för hela familjen, trots att den tidiga 3d-animeringstekniken, de 256 färgerna och tvånget att köra i 640x480 upplösning utan möjlighet till fönsterläge är lite banalt. Spelet är däremot fortfarande en utmaning även för mig som har flerårig spelvana. Uppdragen går att lösa relativt linjärt, men det tog mig lång tid att få min sista achievment, "Kul båt"-medaljen.
No comments:
Post a Comment