Livet går vidare

Mycket har hunnit hända sedan sommaren 2009. Då var jag fortfarande student och fördrev sommaren med studier i arabiska, ansvarade för Stockholms Ungdoms arbete på Ung08 och la grundstenarna för Sveroks Wiki när jag vikarierade för ordförande på semester. I juli 2009 grillade jag med Felicia, var på Parkteatern och nördade statsbidragsutredningsremiss. Det var också då jag bestämde mig för att flytta hem till min sambo, som jag sedan dess har hunnit flytta tillsammans med ännu en gång. Sist men inte minst var det i juli 2009 som jag för första gången skaffade ett eget betalkonto på World of Warcraft, ett spel som jag annars bara provat i trialversion och litegrann på andras konton.

Idag, ett år och tio månader senare, har en av mina gubbar äntligen kämpat sig upp till level 60. Bara åtta månader efter att jag bloggat om level 40. Mina vänner försöker intala mig om att det är nu det roliga börjar, så jag tänker att jag ska fortsätta spela åtminstone tills den här betalperioden tar slut.

The Sting

Jag såg precis film nummer 100 på IMDB topp 100: The Sting. En Ocean's Eleven-liknande blåsningsfilm i 30-talets Chicago. Härlig humor och enkla men finurliga lur, men en tämligen långsam film som inte riktigt faller mig i smaken. Jag visste ingenting om den här filmen när jag startade den, och stilen och settingen lurade mig verkligen. Jag hade gissat att den var inspelad på 40-talet och blev mycket förvånad att det är en klassiker så sent som från 1973. Jag kan inte avgöra om det var ett snyggt stilgrepp eller om den bara har åldrats ganska ovärdigt. Jag gav filmen en trea på filmtipset, men kan ändå hålla med om att den förtjänar sin plats på IMDB-listan som trendsättare.

Life. Better.

Igår såg jag sista avsnittet av en serie som det tagit mig förvånansvärt lång tid att se. Better Off Ted, en kontorskomedi om en utvecklingsavdelning på ett samvetslöst multinationellt företag. En lättsam och snygg serie med några fantastiska ljuspunkter och intressanta karaktärer. I synnerhet lyfts hela serien av den fantastiska chefen Veronica (Portia de Rossi). I stora sjok känns serien tyvärr ganska "meh", och det var ett bra drag att avsluta den efter bara två säsonger.

En resa i 101 tecken

Sommaren nalkas och med den turistsäsongen. Det är inte årets bästa tid för en resa, så jag och Felicia har varit snabba som attan och bokat in en helg i Berlin i slutet av maj istället. Två tågäventyr och tre långa dagar i Berlin kommer skaka om statistiken på bådas våra listor. Vänta bara!